En annan värld är en ny bok som behandlar ämnet Elöverkänslighet. Hur hanterar vi den nya digitala tekniken? Bidrar den till ökande ohälsa? Hur påverkas barnen, ständigt uppkopplade? Det är några av frågorna som ställs i den här boken. Den vill också peka på att många med oklara diagnoser, stressymtom eller sömnproblem skulle kunna må
Nedanstående har publicerats på http://www.folkhälsa.nu/kroniska-sjukdomar/tradlos-teknik-orsak-till-ohalsa KRONISKA SJUKDOMAR I vårt moderna samhälle är vi exponerade för både mikrovågor från trådlös teknik och el- och magnetfält från omgivningen och prylar i vårt hem och på våra arbetsplatser. Detta är något som aldrig tidigare förekommit under mänsklighetens historia De emissioner som vi utsätts för dagligen kan ge olika symtom, till
PRESSMEDDELANDE Tänka sig! Nya KI med alla eminenta forskare, som skulle vara ett av världens modernaste forskningsinstitut, har tvingats konstatera att den trådbundna telefonin är det enda alternativ vi kan förlita oss på när det gäller. Vi efterlyser nu kraftfulla beslut från våra politiker så att även vi vanliga medborgare ska ha fortsatt tillgång till
Skolverket har tagit fram förslag på uppdrag av regeringen om nationella IT-strategier för förskolan. I konsekvensutredning saknas totalt hälsoaspekterna, trots att det idag finns en mängd kunskap och forskning på området. I stort sett alla icke industrisponsrade forskare skickar ut varning efter varning om skadliga effekter av den moderna tekniken och symtomen är välkända. Skolverket
Marianne Ketti Elöverkänsligas Riksförbund och Fredrik Haux från Folkhälsomyndigheten debatterar strålningens hälsorisker. – Lågstrålande områden är helt nödvändigt, säger Marianne Ketti tillförordnad ordförande för Elöverkänsligas Riksförbund. Fredrik Haux på Folkhälsomyndigheten medger att kommunerna har rätt att själva bestämma om de vill inrätta lågstrålande områden. ur Programmet “Eftermiddag”, Sveriges Radio P4 Gävleborg, den 16 november 2016 kl 15.00
I sin bok Jag är elöverkänslig vill Lena Männistö ge en nyanserad bild av hur det kan vara att leva som elöverkänslig, i avskildhet och isolering. Så här skriver hon: Det finns inte mycket skrivet om funktionsnedsättningen elöverkänslighet – och vad jag vet – ingenting alls om hur det känns att vara drabbad. Givetvis är
Jan Hedenberg om avsaknad av diagnos och erkännande för funktionsnedsättningen Elöverkänslighet. Det är mycket svårt att få gehör i vården för de behov som elöverkänsliga har, menar Jan. ur Programmet Ring P1, Sveriges Radio, den 17 augusti 2016
Den 17/6 publicerades en grovt funkofobisk artikel i Expressen. Där Ann-Charlotte Marteus uttrycker sin avsky över att det finns elöverkänsliga personer. Något som idag kallas Funkofobi. Ingen väljer själv att bli elöverkänslig. Idag finns ingen fungerande medicinsk behandling i Sverige för den som blir elöverkänslig. Ej heller någon hjälp med diagnos. Vill man ha diagnos
Det har skrivits en artikel av riksdagsjournalisten Lars Kriss som han spritt i några tidningar, och man kan undra varför? Ledaren i Gefle Dagblad & DT, 2016-03-10, “LEDARE: Hur länge tänker MP låta riksdagsmannen Lindholm hålla på så här?” av Lars Kriss http://www.dt.se/opinion/ledare/ledare-hur-lange-tanker-mp-lata-riksdagsmannen-lindholm-halla-pa-sa-har Förbundets syn på saken är att Martin Pall är en seriös och
Sylvia Ljung har varit elöverkänslig i snart tre år. Hon är aktiv i Södermanlands lokalförening. Hon kan fortfarande arbeta som företagare, och ser en framtid som biodlare. – Det är passande, då bina också har problem med elektromagnetisk strålning. Jag undrar om inte biodling kunde vara någonting för fler elöverkänsliga. Svensk honung är det efterfrågan
