Jeromy Johnson, civilingenjör i Silicon Valley, gav ett uppmärksammat föredrag på TEDx i februari 2016, där han berättar om EHS (Electrohypersensitivity = Elöverkänslighet) och riskerna med trådlös teknik.
Längd 16 minuter.
Video med svensk text:
Jeromy Johnson, civilingenjör i Silicon Valley, gav ett uppmärksammat föredrag på TEDx i februari 2016, där han berättar om EHS (Electrohypersensitivity = Elöverkänslighet) och riskerna med trådlös teknik.
Längd 16 minuter.
Video med svensk text:
Den 18–19 maj hölls en internationell forskar- och läkarkonferens i Bryssel om elöverkänslighet. Vikten av att minska vår exponering för såväl strålning som kemikalier och tungmetaller underströks av de flesta. Konferensen utmynnade i en gemensam appell om att elöverkänslighet bör erkännas som sjukdom och få en sjukdomsklassificering.
Den 18–19 maj i år samlades internationella experter på elöverkänslighet och miljörelaterad ohälsa i Bryssel för att tala på en konferens om elöverkänslighet hos belgiska Royal Academy of Medicine. Arrangörer var ECERI (European Cancer and Environmental Research Institute) och ISDE (International Society of Doctors for the Environment).
ECERI är ett internationellt nätverk av europeiska och internationella experter och forskare inom miljörelaterad ohälsa, bland annat cancer. ISDE är en oberoende internationell läkarorganisation med medlemmar från över 25 länder som särskilt intresserar sig för miljörelaterad ohälsa. Cirka 160 läkare, forskare, advokater och representanter för miljö- och patientorganisationer lyssnade på de mycket intressanta föredragen om hälsoeffekter av elektromagnetiska fält.
INTERNATIONELLA TALARE
Bland konferensens talare märktes Cindy Sage och David Carpenter från USA och Bioinitiative-gruppen, Lennart Hardell och Igor Belyaev samt dr William Rea. Dr Rea var en pionjär i fråga om att undersöka elöverkänslighet i USA på 1990-talet.
Den alltid like energiske franske professorn Dominique Belpomme, en av konferensens initiativtagare, har under de senaste åren intresserat sig för det ökade problemet med elöverkänslighet. Han inledde konferensen med att dra paralleller mellan elöverkänslighet och kemikalieöverkänslighet, som båda ökar i samhället. Han har hittills under de senare åren behandlat mer än 1 200 personer med ohälsa på grund av elektromagnetiska fält eller kemikalier. Parallellt har han också utvecklat en ny metod för att diagnostisera och behandla hälsoproblemen.
»Vi har skapat en oberoende internationell arbetsgrupp för att be Världshälsoorganisationen (WHO) att erkänna kemikalie- och elöverkänslighet som en sjukdom i International Classification of Diseases (ICD)«, sade han.
Professor Belpomme berättade att hjärnröntgen visat att många av hans patienter har förhöjda nivåer av histamin i blodet och försämrat blodflöde i hjärnan (cerebral hypovascularisation, vilket betyder försämrad blodkärlsnybildning. Indirekt bidrar det till försämrat blodflöde men det betyder inte det. Red:s anm).
Han sade att läkarna måste ta dessa patienters berättelser på allvar, i linje med rekommendationerna från läkekonstens fader Hippokrates. Uppskattningsvis 90 procent av hans patienter är verkligt sjuka av elektromagnetisk strålning, och deras besvär uppfyller flera objektiva kliniska kriterier: de uppstår och är reproducerbara under inverkan av elektromagnetiska fält, och de försvinner när patienterna undviker dessa vågor.
STUDIE PÅ 853 PATIENTER
På konferensen presenterade Belpomme resultat från de analyser han gjort av 853 patienter. Majoriteten var elöverkänsliga och en mindre del var kemikalieöverkänsliga. Cirka 40 procent av patienterna hade förhöjda nivåer av histamin i blodet, vilket tyder på kronisk inflammation. Hos cirka 30 procent av patienterna var NTT (nitrotyrosin, en markör för oxidativ stress och ökad genomsläpplighet hos hjärnbarriären) förhöjt. Även markörer för stressproteiner (Hsp 27 och Hsp 70) var förhöjda hos drygt 40 procent av de elöverkänsliga.
Därmed finns det olika möjliga objektiva metoder för att ställa diagnos. Professor Belpomme hävdar att det redan finns tillräckliga vetenskapliga belägg för att erkänna tillståndet som en sjukdom.
Förutom det akuta behovet av att sänka exponeringen för elektromagnetiska fält menade Belpomme att det finns behandlingar av elöverkänslighet som inkluderar antihistaminmedicin, naturliga antiinflammatoriska medel, exempelvis Ginkgo biloba och mjölksyrad papaya (Fermented Papaya Preparation, FPP) som främjar ökat blodflöde i hjärnan, samt vitaminer och mineraler som elöverkänsliga ofta har brist på. Behandlingen måste anpassas till varje patients specifika bakgrund och symtom. Många patienter är exempelvis belastade av tungmetaller som är neurotoxiska och som fungerar som antenner för strålningen.
FLER ÄN 35 000 PATIENTER
Belpommes observationer stämmer ganska väl överens med dr William J. Reas. Dr Willam Rea, som tidigare var professor i kirurgi, grundade redan 1974 ett miljömedicinskt center i Texas kallat Environmental Health Center. Han har hittills behandlat mer än 35 000 patienter med kemikalie- eller elöverkänslighet, däribland hundratals läkarkollegor, varav många själva senare vidareutbildats inom området av Rea. Hos nästan 700 av hans patienter visar hjärnröntgen samma sak som Belpomme visat: patienterna har försämrat blodflöde och nervaktivitet i hjärnan. 80 % av patienterna med kemisk överkänslighet är också elöverkänsliga.
Bland de behandlingar Rea använder nämnde han bland annat syreterapi, vilket får de flesta patienter att må mycket bättre. Han använder även elektromagnetiska sinusvågor, som också har mycket god verkan. Den sistnämnda metoden utvecklades av den brittiske biofysikern Cyril W. Smith, som skrivit boken »Electromagnetic Man« samt av fysikern Jean Monro, medicinsk chef vid Breakspear Hospital i Hertfordshire.
Dr Rea berättade att han som kirurg lärt sig att utgå från principen att kunna påvisa samband mellan orsak och verkan. Det finns flera viktiga principer för att bevisa samband mellan orsak och verkan för att få rättvisande resultat, bland annat måste en utredning av den totala miljöbelastningen göras och miljön måste helt saneras. Patientens tillvänjning till den skadliga miljön måste också brytas, eftersom denna tillvänjning kan maskera miljöfaktorns skadliga effekter. En annan viktig princip är att ta hänsyn till den individuella känsligheten och »switchfenomen «, det vill säga att symtomen kan variera mycket även hos enskilda patienter.
Dr David Carpenter, chef för Institute for Health and the Environment, Albany University School of Public Health (New York), sade efter konferensen i Bryssel att han var mest imponerad av Dr Reas resultat och presentation. Han bedömer att många människor är omedvetna om att elektromagnetisk strålning är orsaken till deras olika ospecifika symtom som länge har beskrivits som neurasteni. Dr Carpenter underströk att vi inte bara bör vara oroliga för frekvensen och kraften i mikrovågor. Plötsliga spikar av transienter och övertoner kan mycket väl vara något som vi borde vara mer bekymrade över. Det är samma fenomen som inträffar med exempelvis »smarta elmätare« som avger mycket korta pulser med hög intensitet. Ett klassrum fullt av barn som använder bärbara datorer uppkopplade med trådlösa wifi-routrar kan generera en enorm nivå av strålning som kan vara tillräcklig för att utlösa elöverkänslighet.
Från vänster: Lennart Hardell (universitetssjukhuset i Örebro), David Carpenter (Albany University School of Public Health) och Igor Belyaev (Stockholms Universitet). Foto: ARTAC.
Cindy Sage, som tillsammans med dr Carpenter är redaktör för Bioinitiativerapporten, sade att det nu finns så mycket bevis för hälsoriskerna med långvarig exponering för elektromagnetiska fält, att om samhället fortsätter att bortse från detta kommer elöverkänslighet att bli ett växande och allt kostsammare globalt folkhälsoproblem. Bevisen är tillräckliga för att ändra regelverk och rekommendationer och för att anta nya gränsvärden som är biologiskt baserade. »Vi behövde dem redan igår.«
Dr Igor Belyaev, tidigare verksam vid Stockholms Universitet, nu chef för Laboratory of Radiobiology vid det slovakiska cancerforskningsinstitutet, berättade att det finns många belägg för att effekterna av elektromagnetiska fält beror på nivån av tvåvärda metaller, fria radikaler och antioxidanter hos patienten. Därför bör behandling inriktas på detta. Han pekade också på att informationsbärande radiofrekvent strålning är särskilt problematisk. Även höga ljud och starkt ljus kan vara utlösande faktorer för vissa människor.
De tyska läkarna dr Peter Jennrich från Würzburg och dr Joachim Mutter från Konstanz berättade om sina mycket positiva resultat av att behandla el- och kemikalieöverkänsliga personer med sanering av miljön och avgiftning av patienterna från skadlig tungmetallbelastning.
BARNCANCER I EUROPA HAR ÖKAT
Den italienska barnläkaren Ernesto Burgio, chef för International Society of Doctors for the Environments vetenskapliga kommitté, förklarade att antalet fall av barncancer i Europa har ökat med 50 procent under de senaste 25 åren, och vad som är förvånande är att de särskilt ökar bland barn under två år. Dr Burgio säger att dessa ökningar av cancer och av många kroniska sjukdomar såsom allergier, typ 2-diabetes och även schizofreni inte beror på otur, utan på att miljön förändrat vår arvsmassa. Dessa sjukdomar, sade han, är biologiska svar på felaktig information. Det viktigaste vi kan göra är primärprevention genom att minska vår exponering för elektromagnetiska fält, tungmetaller samt hormonstörande ämnen, inklusive bekämpningsmedel. Exponeringen för elektromagnetiska fält ökar överallt, och det är ett underskattat problem. Om vi börjar inse att allt detta är farligt, kan vi börja minska exponeringen, särskilt under den kritiska fostertiden. Med prevention kan vi förändra många barns öde, konstaterade Dr Burgio.
Vi är många som helhjärtat håller med honom och som efterlyser detta av våra politiker och beslutsfattare!
På denna sida kan du se alla föredrag:
http://appel-de-paris.com/?page_id=1667&lang=en
Ett gemensamt ställningstagande undertecknat av de flesta föredragshållarna från konferensen publiceras nedan.
Mona Nilsson
Tidigare publicerad i Elöverkänsligas tidning Ljusglimten nr 3/2015
I det stora ICT-huset i Åbo, Turku Center for Computer Science, finns ett så kallat EMC-laboratorium. EMC står för electromagnetic compatibility, vilket innebär att man mäter hur elektromagnetisk strålning påverkar olika apparater och system sinsemellan. Men man har också undersökt hur det går att eliminera påverkan på människor så att de inte slås ut från arbetslivet för att de inte tål till exempel datorer. Resultaten är uppmuntrande.
I förra numret av Ljusglimten refererades en rapport om en enkätundersökning av finska elöverkänsligas symtom. Huvudförfattaren till artikeln om den rapporten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Pathophysiology, är juristen och statsvetaren Marjukka Hagström, projektanställd vid EMC-laboratoriet som är knutet både till Åbo yrkeshögskola och Åbo universitet. Chef för laboratoriet är civilingenjör Reijo Ekman, som också är medförfattare till den nämnda artikeln. Han anser att de elöverkänsligas problem måste utredas seriöst.
Lindra ohälsosymtom
Redan 2012 kom den första vetenskapligt publicerade artikeln om elöverkänslighet från EMC-laboratoriet i Åbo. Den handlade om hur man genom att reducera elektromagnetiska fält kunde lindra hälsosymtom vid datorarbete. I laboratoriemiljön i Åbo görs mätningar i utrymmen som är helt störningsfria när det gäller annan strålning än den man vill mäta.
Att man på laboratoriet uppmärksammade just datorutrustningar innan man genom sin egen enkätundersökning fick bekräftat att skärmar till persondatorer tillsammans med mobiltelefoner och lysrör toppade listan över symtomutlösande faktorer hade sina skäl. I en annan finsk enkätundersökning omfattande 15 000 finländare hade man nämligen redan 2002 funnit att datoranvändare utgjorde en distinkt grupp bland dem som rapporterade att de kände av elektriska apparater.
Radiofrekvenser i LCD-skärmar
Forskarna i Åbo konstaterade att de gamla skärmarna av katodstråletyp exponerade användarna för starka elektriska och magnetiska fält, medan de moderna LCD-skärmarna, baserade på flytande kristaller, avger radiofrekventa emissioner. Användare som rapporterar symtom pekar emellertid också ut de centrala processenheterna och perifera tillbehör.
Åboforskarnas hypotes var att skärmning borde eliminera symtomen eftersom många delar i datorutrustningar utsätter användarna för elektromagnetisk strålning.
De ifrågasatte WHO:s rekommendation att man inte bör tillmötesgå individer som kräver reducerade elektromagnetiska fält i sin arbets- eller hemmiljö utan erbjuda dem kognitiv terapi i stället, som i ett antal studier visat sig inte ha någon effekt.
I Åbo gick man alltså in för att skärma av strålningen med en kåpa av en millimeter tjockt valsat stål och fogar i ett stycke. En effektiv försegling mot strålning är ju en förutsättning i allt EMC-arbete när man vill skydda apparater för störande strålning. Kontakterna för kablar inuti och utanför utrustningen som lätt ger strålningsläckage isolerades elektriskt från metallchassit.
Flera sidor i artikeln i Pathophysiology ägnas den tekniska redovisningen av de olika åtgärderna. Läsaren gör reflexionen att här finns en mängd gratisinformation, tillgänglig för den som vill utnyttja de kunskaper som tagits fram. Forskarna själva har inga som helst ekonomiska intressen i processen, förklarar Marjukka Hagström.
Frågan är om myndigheterna tar några initiativ gentemot industrin. När det begav sig i Sverige på 1980-talet var det ju TCO som tvangs påverka industrin direkt.
Tillbaka till jobbet
Tre män och två kvinnor som under fyra till 21 år haft problem vid datorarbete deltog i Åbostudien. Deras allmänna hälsotillstånd redovisas liksom de speciella symtom de tidigare känt i samband med arbetet. Samtliga fick i försöket arbeta med laptop; antingen var hela apparaten eller bara en separat skärm inuti den kompakta kåpan. I det senare fallet placerade man själva datorenheten så långt f rån användaren som möjligt. I samtliga fall var tangentbord och mus utanför kåpan.
En av försökspersonerna var en 51-årig man som haft problem i 21 år och under sju år experimenterat med olika former av skärmning. Han kunde nu utan besvär börja arbeta fulltid med den avskärmning som togs fram på laboratoriet.
En annan man i samma ålder hade haft problem ungefär lika länge men de senaste fyra åren fått så svåra symtom att han tvingats sluta sin anställning. Han upplevde en stor förbättring tack vare skärmningen liksom också den tredje mannen i försöket, som nu kunde utöka sin arbetstid framför skärm. Två av försökspersonerna blev helt återställda, de tre övriga upplevde för bättringar men blev inte helt återställda. Forskarna f ramhåller att återgången till normaltid vid dator för de två förstnämnda visar att fullt tillfrisknande är möjligt.
Svart på vitt alltså f rån ett EMC-laboratorium att elsanering lönar sig både för individer och samhälle. Forskarnas förhoppning är att WHO ska tänka om på den punkten.
Det kan nämnas att docent Olle Johansson f rån Karolinska Institutet står som medskribent, men hans insats är att hans tidiga studier av hud i mikroskop refereras samt hans utsagor om svenska myndigheters inställning till elöverkänslighet som funktionshinder. För detta tackar han Rasmussen i Norge, Cancer- och Allergifonden, Karolinska Institutet, Brian Stein och Melton Mowbray i Storbritannien och en organisation för irländska läkare. De finska forskarna har gjort studien med stöd endast från en privat finländsk fond.
Gunni Nordström
Referenser:
M Hagström, J Auranen, O Johansson, R Ekman: Reducing electromagnetic irradiation and fields alleviates experienced health hazards of VDU work, Pathophysiolog y 19 (2012) 81-87.
L H Korpinen, R J Pääkkönen: Self-report of physical symptoms associated with using mobile phones and other electrical devices, Bioelectromagnetics 30 (2009) 431-437.
Mobiltelefoner, datorer och lysrör anges som de främsta utlösande orsakerna till överkänslighet bland finska elöverkänsliga. Det framgår i en enkät som nu presenteras som en refereegranskad artikel i den vetenskapliga tidskriften Pathophysiology.
Författare till artikeln är Marjukka Hagström, Reijo Ekman och Jani Auranen. Som tidigare rapporterats i Ljusglimten har forskaren Marjukka Hagström arbetat med enkäten som projektledare inom det arbete som bedrivs kring radiostrålningsmiljön i Finland på EMC-laboratoriet vid Åbo yrkeshögskola, där även medförfattarna är verksamma.
Avsikten med enkäten var att få en beskrivning av de symptom elöverkänsliga rapporterar och vilka faktorer de förknippar som källor till dem. Dessutom ställdes frågor om effekten av olika medicinska och alternativa behandlingsmetoder de drabbade prövat. Av 395 utsända frågeformulär besvarades 206, men tolv formulär föll av olika skäl bort ur undersökningen. Svarsprocenten var 52,1 procent; 80,9 procent kvinnor och 19,1 procent män.
Mobiltelefoner (GSM), skärmar till persondatorer och lysrör toppar listan som utlösande faktorer: 63,4 procent, 61,3 respektive 54,6 procent. Känsligheten för mobiltelefoner ökade efter den akuta fasen, uppger sammanlagt 129 personer (66,5 procent).
Efter den akuta fasen upplevde också fler känslighet för lysrör, nämligen 58, 2 procent mot 54,6 procent i det akuta skedet.
Övriga utlösande faktorer var TV-apparater, kraftledningar och centralenheten till persondatorer; 53,6, 52,6 och 47,9 procent. Så många som 82 personer eller 42,3 procent har uppgett symptom av laptop-datorer i det akuta skedet. Den känsligheten ökade efter det akuta skedet uppger 97 personer eller 50 procent av de svarande.
Den finska enkätundersökningen visar att datorer ingalunda är ett avslutat kapitel i det här sammanhanget, även om debatten tenderar att kretsa kring en faktor i taget, som till exempel basstationer för mobiltelefoni. Basstationerna visar sig dock vara en lika viktig faktor i sammanhanget, både i det akuta symptomskedet och efteråt. Siffrorna för de sistnämnda faktorerna är nästan identiska.
Så många som 77 personer uppgav att de inte tålde nya bilar i det akuta skedet av sin överkänslighet, ännu fler eller 82 personer upplevde att de blev permanent överkänsliga mot nya bilar.
Enkäten visar att allergier, stress, abnorm trötthet, muskel- och ledbesvär, migrän och annan huvudvärk, sömnsvårigheter och ljuskänslighet föregått det akuta elöverkänslighetsutbrottet. Före insjuknandet upplevde 66 personer att de var stressade, men i och med att elöverkänsligheten blev akut steg antalet till 117 personer, eller 60,3 procent. De forskare som tidigare mätt stress hos redan överkänsliga kan alltså ha rapporterat ett förvärrat tillstånd som inträtt med insjuknandet, det är en slutsats som ligger nära till hands när man läser de finländska forskarnas artikel.
De vanligaste symptomen i det akuta skedet av elöverkänslighet var hos intervjupersonerna stress, en abnorm trötthet, led- och muskelbesvär, ljuskänslighet och sömnproblem. Ljuskänslighet upplevdes av 105 personer eller 54,1 procent, en intressant siffra i och med att detta symptom nästan aldrig tagits med i olika undersökningar. Av de 105 personerna som blev ljuskänsliga hade 48 upplevt liknande känslighet redan innan det
akuta insjuknandet.
I överensstämmelse med tidigare enkäter i Sverige bland elöverkänsliga uppger också finländarna att psykoterapi och konventionell medicinsk behandling inte hjälpte mot symptomen utan snarare förvärrade dem. I enkäten uppger 108 personer att de upplevt lindring genom antioxidanter och andra kosttillskott. Med hänvisning till svenska forskarrapporter om att antioxidanter inte har effekt, skriver Marjukka Hagström och hennes medarbetare att det vore intressant att gå vidare och analysera exakt vilka näringstillskott som visat sig ha effekt. I Finland har antioxidantbehandling en lång tradition.
Gunni Nordström
Källa: M Hagström et al: Electromagnetic hypersensitive Finns: Symptoms, perceived sources and treatments, a questionnaire study, Pathophysiology (2013).
Tidigare Publicerad i Elöverkänsligas tidning Ljusglimten nr 2/2013.
Den oberoende organisationen Bioinitiative har nu släpps sin rapport avseende forskning -2011.
Den omfattar en genomgång av mer än 1800 forskningsrapporter och presenterar såväl en 26-sidig sammanfattning som detaljerade synpunkter i ett antal fristående kapitel.
This is just a sample of their studies. For an updated list, please visit PubMed/MedLine
1. Increased blood-brain barrier permeability in mammalian brain 7 days after exposure to the radiation from a GSM-900 mobile phone.
Nittby H, Brun A, Eberhardt J, Malmgren L, Persson BR, Salford LG.
Pathophysiology. 2009 Aug;16(2-3):103-12. Epub 2009 Apr 2.
PMID: 19345073 [PubMed]
Related citations
2. Blood-brain barrier permeability and nerve cell damage in rat brain 14 and 28 days after exposure to microwaves from GSM mobile phones.
Eberhardt JL, Persson BR, Brun AE, Salford LG, Malmgren LO.
Electromagn Biol Med. 2008;27(3):215-29.
PMID: 18821198 [PubMed – indexed for MEDLINE]
Related citations
3. Radiofrequency and extremely low-frequency electromagnetic field effects on the blood-brain barrier.
Nittby H, Grafström G, Eberhardt JL, Malmgren L, Brun A, Persson BR, Salford LG.
Electromagn Biol Med. 2008;27(2):103-26. Review.
PMID: 18568929 [PubMed – indexed for MEDLINE]
Related citations
4. Exposure of rat brain to 915 MHz GSM microwaves induces changes in gene expression but not double stranded DNA breaks or effects on chromatin conformation.
Belyaev IY, Koch CB, Terenius O, Roxström-Lindquist K, Malmgren LO, H Sommer W, Salford LG, Persson BR.
Bioelectromagnetics. 2006 May;27(4):295-306.
PMID: 16511873 [PubMed – indexed for MEDLINE]
Related citations
5. Nerve cell damage in mammalian brain after exposure to microwaves from GSM mobile phones.
Salford LG, Brun AE, Eberhardt JL, Malmgren L, Persson BR.
Environ Health Perspect. 2003 Jun;111(7):881-3; discussion A408.
PMID: 12782486 [PubMed – indexed for MEDLINE]
Free PMC Article Free full text Related citations
6. Permeability of the blood-brain barrier induced by 915 MHz electromagnetic radiation, continuous wave and modulated at 8, 16, 50, and 200 Hz.
Salford LG, Brun A, Sturesson K, Eberhardt JL, Persson BR.
Microsc Res Tech. 1994 Apr 15;27(6):535-42.
PMID: 8012056 [PubMed – indexed for MEDLINE]
Related citations
Effects of cell phone radiofrequency signal exposure on brain glucose metabolism.
Volkow ND, Tomasi D, Wang GJ, Vaska P, Fowler JS, Telang F, Alexoff D, Logan J, Wong C.
JAMA. 2011 Feb 23;305(8):808-13.
Strålning från mobiltelefoner stressar kroppens stamceller och minskar cellernas förmåga att reparera DNA – skador, visar forskaren Igor Belyaev i en studie från oktober 2009.
I experiment med stamceller och fibroblaster, en typ av bindvävscell, har forskarna Igor Belyaev och Eva Markov vid Cancer Research Institute i Bratislava, Slovakien, observerat samma och t.o.m. värre effekter av GSM och 3G än vad de tidigare sett på lymfocyter, celler som är viktiga för immunförsvaret.
Resultaten publicerades i oktober 2009 i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives.
Cancerrisk
Stamceller finns i nästan alla organ i människokroppen, t.ex i blodet, hjärnan och huden. Stresseffekter på stamceller anses vara en av flera betydelsefulla faktorer bakom olika typer av tumörer och leukemier.
Belyaev och Markov visade i sina laboratorieförsök att de viktiga stamcellerna var de celler som var mest känsliga för strålningen. Strålning vid 0,04W/kg orsakade dubbelt så stora effekter på stamceller som på fibroblaster.
Det är en direkt förklaring till de epidemiologiska resultat som visar ett samband mellan mikrovågsexponering och ökad risk för cancer. Dessa resultat på stamceller är av yttersta vikt för att bedöma hälsorisker av exponering för mobiltelefoner, skriver Igor Belyaev och Eva Markov.
Barn känsligare
Stamceller är mer aktiva hos barn. Det är en förklaring till varför barn är känsligare för cancerogen påverkan. Ett tydligt exempel är risken för leukemi från kraftledningar och radio/Tvmaster där studie på studie genomgående har konstaterat högre risk för den allvarliga sjukdomen hos barn än hos vuxna. Leukemi har oftast sitt ursprung i stamceller i benmärgen. Belyaev har tidigare visat att lågfrekventa fält, som de från kraftledningar, förhindrar reparation av DNA-skada på samma sätt som de modulerade mikrovågorna från GSM och 3G.
Lennart Hardell
Det här är väldigt viktiga resultat som visar en indirekt mekanism för en cancereffekt. Tyvärr pekar ju detta på att det finns en generell cancerrisk av mobilstrålningen. Har man en stamcellskada kan det ge upphov till en rad olika cancerformer, säger Lennart Hardell, cancerläkare och epidemiolog vid Örebro Universitetssjukhus.
Hardell har visat att risken för hjärntumör av mobiltelefonanvändning är betydligt högre för tonåringar och unga användare än för vuxna.
Strypt forskning
Igor Belyaev är docent i toxikologisk genetik vid Stockholms Universitet och sedan några år även verksam vid Cancer Research Institute i Bratislava. Han har i 20 år forskat på effekter på celler av mikrovågor och de senaste åren på effekter av verkliga mobiltelefonsignaler. Han var bland de första i världen som studerade 3G-signalernas påverkan på celler. Efter det stryptes anslagen för honom såväl som för andra forskare som visat risker med mobiltelefontekniken. Belyaev fick flytta till Bratislava där han fortsatt att forska.
Nedsättning av immunförsvaret
Vid en tidigare studie 2004-2005 exponerades, för immunförsvaret så viktiga, lymfocyter för GSM- och 3G-strålning vid 0,04W/kg, långt under gränsvärdet på 2 W/kg. Cellerna reagerade med stressrespons (DNA-kondensering) och deras förmåga att reparera DNA-skador var nästan helt utslagen. Effekterna av enbart en timmes exponering kvarstod i 72 timmar. Denna effekt är jämförbar med och till och med värre än den stressrespons som celler uppvisar när de utsätts för en värmechock vid 41°C, säger Igor Belyaev.
Tidigare rapport med Lena Hillert
Resultaten är i linje med hypotesen att 3G ger mer biologiska effekter och innebär större hälsorisker än GSM, skrev Belyaev och hans medförfattare, bland dem Lena Hillert, i en rapport publicerad 2008. Samma Lena Hillert som i Sveriges Television något halvår senare påstod att hon ”inte hade några indikationer på några effekter”.
Låga strålningsnivåer ger samma effekter som höga
Denna effekt på just de celler som är en viktig del av människors immunsystem, kan förklara varför strålningen orsakar olika sjukdomar. Belyaevs studier på celler visar också att längre tids exponering vid låga strålningsnivåer kan ge samma effekter som kort tids exponering vid högre nivåer. Därför måste effekter av strålning liknande den från basstationer också studeras, menar Belyaev. Hittills finns det i stort sett enbart studier på frågan om mobiltelefonanvändning ökar risken för hjärntumörer, och endast ett par studier på ögoncancer. Alla andra cancerrisker är helt outforskade, även om misstanke tidigt framförts från exempelvis Världshälsoorganisationen att mobiltelefoner kunde öka risken för leukemier och lymfom och att sådana studier borde genomföras.
Redigering Björn Henrichsén
Källa: Miljömagasinet nr 7 – 2010
For an updated list, go here
1. Mobile phones, cordless phones and the risk for brain tumours. Hardell L, Carlberg M. Int J Oncol. 2009 Jul;35(1):5-17.PMID: 19513546 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
2. Exposure to an 890-MHz mobile phone-like signal and serum levels of S100B and transthyretin in volunteers. Söderqvist F, Carlberg M, Hansson Mild K, Hardell L. Toxicol Lett. 2009 Aug 25;189(1):63-6. Epub 2009 May 7.PMID: 19427372 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
3. Epidemiological evidence for an association between use of wireless phones and tumor diseases. Hardell L, Carlberg M, Hansson Mild K. Pathophysiology. 2009 Aug;16(2-3):113-22. Epub 2009 Mar 5.PMID: 19268551 [PubMed – in process]Related articles
4. Increased concentrations of certain persistent organic pollutants in subjects with self-reported electromagnetic hypersensitivity–a pilot study. Hardell L, Carlberg M, Söderqvist F, Hardell K, Björnfoth H, van Bavel B, Lindström G. Electromagn Biol Med. 2008;27(2):197-203.PMID: 18568937 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
5. Biological effects from electromagnetic field exposure and public exposure standards. Hardell L, Sage C. Biomed Pharmacother. 2008 Feb;62(2):104-9. Epub 2007 Dec 31. Review.PMID: 18242044 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
6. Ownership and use of wireless telephones: a population-based study of Swedish children aged 7-14 years. Söderqvist F, Hardell L, Carlberg M, Hansson Mild K. BMC Public Health. 2007 Jun 11;7:105.PMID: 17561999 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articlesFree article
7. Use of cellular and cordless telephones and risk of testicular cancer. Hardell L, Carlberg M, Ohlson CG, Westberg H, Eriksson M, Hansson Mild K. Int J Androl. 2007 Apr;30(2):115-22. Epub 2006 Dec 20.PMID: 17209885 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
8. Tumour risk associated with use of cellular telephones or cordless desktop telephones. Hardell L, Mild KH, Carlberg M, Söderqvist F. World J Surg Oncol. 2006 Oct 11;4:74.PMID: 17034627 [PubMed]Related articlesFree article
9. Cellular and cordless telephone use and the association with brain tumors in different age groups. Hardell L, Mild KH, Carlberg M, Hallquist A. Arch Environ Health. 2004 Mar;59(3):132-7.PMID: 16121902 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
10. Use of cellular or cordless telephones and the risk for non-Hodgkin’s lymphoma. Hardell L, Eriksson M, Carlberg M, Sundström C, Mild KH. Int Arch Occup Environ Health. 2005 Sep;78(8):625-32. Epub 2005 Oct 12.PMID: 16001209 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
11. Use of cellular telephones and brain tumour risk in urban and rural areas. Hardell L, Carlberg M, Hansson Mild K. Occup Environ Med. 2005 Jun;62(6):390-4.PMID: 15901886 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articlesFree article
12. Mobile telephones and cancer–a review of epidemiological evidence. Kundi M, Mild K, Hardell L, Mattsson MO. J Toxicol Environ Health B Crit Rev. 2004 Sep-Oct;7(5):351-84. Review.PMID: 15371240 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
13. No association between the use of cellular or cordless telephones and salivary gland tumours. Hardell L, Hallquist A, Hansson Mild K, Carlberg M, Gertzén H, Schildt EB, Dahlqvist A. Occup Environ Med. 2004 Aug;61(8):675-9.PMID: 15258273 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articlesFree article
14. Further aspects on cellular and cordless telephones and brain tumours. Hardell L, Mild KH, Carlberg M. Int J Oncol. 2003 Feb;22(2):399-407.PMID: 12527940 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
15. [Magnetic fields in incubators as risk factors in artificial insemination?] Mild KH, Mattsson MO, Hardell L. Lakartidningen. 2002 Aug 22;99(34):3328. Swedish. No abstract available. PMID: 12362856 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
16. Cellular and cordless telephones and the risk for brain tumours. Hardell L, Hallquist A, Mild KH, Carlberg M, Påhlson A, Lilja A. Eur J Cancer Prev. 2002 Aug;11(4):377-86.PMID: 12195165 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
17. Ionizing radiation, cellular telephones and the risk for brain tumours. Hardell L, Mild KH, Påhlson A, Hallquist A. Eur J Cancer Prev. 2001 Dec;10(6):523-9.PMID: 11916351 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
18. Re: Cellular telephones and cancer–a nationwide cohort study in Denmark. Hardell L, Mild KH. J Natl Cancer Inst. 2001 Jun 20;93(12):952-3. No abstract available. PMID: 11416122 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articlesFree article
19. Shrinkage of desmoid tumor with interferon alfa treatment: a case report. Hardell L, Breivald M, Hennerdal S, Fernberg JO, Strander H. Cytokines Cell Mol Ther. 2000 Sep;6(3):155-6.PMID: 11140885 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articles
20. Case-control study on radiology work, medical x-ray investigations, and use of cellular telephones as risk factors for brain tumors. Hardell L, Nasman A, Pahlson A, Hallquist A. MedGenMed. 2000 May 4;2(2):E2.PMID: 11104448 [PubMed – indexed for MEDLINE]Related articlesFree article