Hur ser vardagen ut för personer med EHS/elöverkänslighet i ett allt mer digitaliserat samhälle
Elöverkänsligas Riksförbund har sammanställt en lägesbeskrivning som belyser den svåra livssituation och de problem som personer med EHS möter i dagens Sverige. Rapporten visar att det som är självklara delar av vardagen för andra – som att gå i skola, söka vård, arbeta eller ens vistas i sitt eget hem – har blivit en stor utmaning eller ren omöjlighet för många med EHS.
Hur livet påverkas för den enskilde personen varierar efter hur svårt påverkad man är av EMF (elektromagnetiska fält). För att ytterligare belysa hur det dagliga livet kan påverkas finns en indelning i fyra känslighetsgrader. Se länk länk ner på denna sida.
Saxat ur rapporten:
- Problem inom vården och skolan
”Många kan tvingas avstå från att söka vård, även för andra sjukdomar eller akuta besvär. Vårdlokaler, väntrum och digitala system innebär ofta en miljö som den drabbade inte klarar av.”
För barn och unga leder otillgängliga skolmiljöer till att de förlorar sin sociala gemenskap och sitt pedagogiska sammanhang.
- När hemmet inte längre är en trygg hamn
”Bostaden är ofta den sista tillgängliga platsen för återhämtning. När även hemmet påverkas av elektromagnetiska fält från grannars utrustning, mobilmaster eller smarta elmätare kan hela livssituationen raseras.”
- Ett utbrett men osynliggjort folkhälsoproblem
📊 Statistik i korthet (enligt offentliga miljöhälsoenkäter)
Miljöhälsoenkäten 2007:
3,2 % angav elöverkänslighet (motsvarar ca 320 000), varav 0,4 angav att de var svårt drabbade (motsvarar över 40 000).
Miljöhälsoenkäten 2015:
10,6 % uppgav att deras hälsa påverkades mycket negativt av mobiltelefoner och antenner.
11,9 % uppgav att deras hälsa påverkades mycket negativt av elektriska apparater och kraftledningar.
Trots detta saknas kunskap inom myndigheter och sjukvård, vilket leder till att drabbade nekas vård, sjukersättning, boendeanpassning och trygghet.
Från ifrågasättande till praktiska lösningar – snara åtgärder krävs
Rapporten visar att det krävs ett tydligt skifte: från ifrågasättande och passivitet till tillgänglighet, kunskap och praktiska lösningar. Elöverkänsligas Riksförbund anser att följande åtgärder är särskilt angelägna:
- Säkerställ att EHS som funktionsnedsättning beaktas i beslut, riktlinjer och tillgänglighetsarbete.
- Höj kunskapen om EHS inom vård, skola, socialtjänst, myndigheter och rättsväsende.
- Gör vård, skolor, bostäder, särskilda boenden och offentliga miljöer tillgängliga även för personer som behöver låg exponering för elektromagnetiska fält.
- Inför fungerande alternativ till trådlös teknik, digitala tvångslösningar och smarta system som utestänger personer med EHS.
- Skapa möjlighet till undantag eller alternativa lösningar vid installation av fjärravlästa elmätare.
- Säkerställ tillgång till bostadsanpassning, hjälpmedel, social omsorg och ekonomisk trygghet.
- Återinför och utveckla tillgängliga alternativ inom kollektivtrafik, färdtjänst och samhällsservice.
- Följ upp hur många som berörs genom återkommande och transparent statistik.
”För personer med EHS handlar det inte om bekvämlighet eller teknikpreferenser. Det handlar om rätten att kunna bo, få vård, gå i skola, arbeta, resa, åldras tryggt och delta i samhället.”
Ladda ner, läs mer
Att leva med EHS/elöverkänslighet i dagens Sverige: http://eloverkanslig.org/wp-content/uploads/2026/11/Att-leva-med-EHS-2026-10-30.pdf
Personliga berättelser, sida: https://eloverkanslig.org/berattelser/
EHS – Generella känslighetsnivåer: http://eloverkanslig.org/wp-content/uploads/2026/11/Svarighetsgrader-EHS-2026-10-30.pdf
