Ett liv med EHS började
År 2012 satt jag i ett telefonsamtal med min väninna och beklagade mig över ett antal symtom. ”Du har ju hostat varje gång vi pratats vid. Jag har undrat vad du har i dina lungor” sa hon. I april 2014 kom ett sms till min mobil som låg 80 cm ifrån mig. Jag fick en ”stöt” i hela huvudet som liknade barndomens elstängselstötar. Jag kände av tinnitus i höger öra och en direkt känsla av sämre hörsel.
Nu började ett annat liv, EHS-livet…
Våra vänner hade bjudit in oss till deras 50-årsfest. ”Hur ska detta gå?”, var min första reaktion. De hade gjort en frågetävling och vi gick runt och läste frågorna. Vid varje fråga stod flera med sina mobiler runt omkring mig. Min ”nya tinnitus” ändrade karaktär, hostan kom, jag fick yrsel och en känsla av ett egendomligt utanförskap samt en känsla av ”här kan jag inte vara”. En son till värdfolket hade tidigare beskrivit sig ha liknande besvär, så jag vände mig till honom. ”Du skall få några ex av Ljusglimten av mig”, sa han. Jag fick sedan tre exemplar. När jag noga läst igenom dessa nummer av Ljus-glimten, stod allt klart för mig – jag hade blivit drabbad av EHS.
Vi levde relativt strålningssäkert under sommaren 2014. På hösten samma år, kallades ordförande i elöverkänsligas länsförening hem till oss för mätning av lägenheten. Han slog på mikrovågsugnen och mitt huvud reagerade nästan omgående.
Jag och min man blev medlemmar i förbundet. Min make har funnits vid min sida och stöttar mig till 110 procent!
Symtommönster
Parallellt med EHS, noterade jag även känslighet för trycksvärta, rostfria bestick, metallglasögonen och mina ringar. En allergi ger ofta flera allergier hade jag lärt mig. Metallerna förstärker EHS. Under de kommande två åren kände jag en enorm aggressivitet emot alla som inte ville förstå allvaret med EHS. Den isolering som uppstått är övermänsklig. Ett utlopp för dessa känslor var att skriva till flera ansvarigt berörda.
Efter inköp av mätare kunde vi begränsa mikrovågsattackerna på ett bättre sätt. Mina tillåtna värden var 0,005 mw2.
Vid stigande värden fick jag hosta, slembildning, yrsel med egendomlig känsla av ”inte jag”, illamående, inkontinens och onaturlig trötthet. Vid höga strålningsvärden stannar symtomen kvar i flera dygn.
Jag gjorde en skiss som förklarar denna påverkan och skickade in den till Folkhälsomyndigheten (FHM), Socialstyrelsen, politiker m fl. Jag har läst tusentals vetenskapliga EHS-rapporter.
Att skydda sig från EMF är viktigt
Tyvärr har jag fortfarande kvar min känslighet och tinnitus men jag har lärt mig att skydda mig när jag vistas utanför bostad och fritidshus. I samband med våra korta bilturer till fritidshuset m. fl. tar jag alltid på mig en egenhändigt sydd väst av ett kopparförsett tyg. Om jag glömmer linnet kommer hosta med slembildning vid bilåkningen. Av detta tyg har jag också ett löst foder i mina mössor som gör det praktiskt att stoppa in vid byte av huvudbonad. Tyget ligger också som ett mellanlakan i sängen för att skydda från spiralerna och min metallkänslighet. En tunnare bomullsdyna ligger överst med lakan i bomull.
Det finns hopp
Jag tillhör inte de som blivit mycket svårt drabbade så det går att leva ett bra liv även om min elöverkänslighet ger stora begränsningar. Jag kan vistas i relativt bra miljöer och kan återhämta mig efter mina aktiviteter. Planering så att det finns möjlighet till återhämtning är viktig.
Några tankar och råd
Eftersom varje människa är unik drabbas också individen av olika symtom. Ålder, arv, miljö, stress, närvaron av mobiler, master, wifi, etc är alla faktorer som kan påverka hur man kan skadas och få EHS.
Om du är skadad (eller inte vill bli) – tänk på följande:
• Regelbundna måltider/sovtider
• Använd mätare för att undvika miljöer med hög mikrovågsstrålning
• Se till att ha bra sovmiljö och bra miljö där du vistas dagtid.
• Informera anhöriga, vänner
• Informera vården vid besök och be att de visar hänsyn
• Försök att behålla lugnet
• Var konsekvent
Ge aldrig upp!
Slutligen..
… vill jag säga att den isolering som uppstår med EHS är orättvis, tung, svår, onaturlig och svårlöslig, och här fyller förbundets medlemstidning Ljusglimten sin viktiga roll. Det gäller både till dess namn och innehåll. Jag hoppas att många, ja alla drabbade av EHS, väljer att bli medlemmar i vårt förbund, och att tidningen får leva och delges både drabbade och okunniga inom EHS-området. Varningar måste presenteras! Strålsäkerhetsmyndigheten, FHM liksom Socialstyrelsen måste beskriva sanningen om EHS!
2009 beskrev Socialstyrelsen att 3,4 procent av Sveriges befolkning hade EHS. Sedan dess har 4-5G tillkommit.
Tyskland har tidigare angivit 10 procent. Media måste informera och varna!
—
Berättelsen är lämnad 2025
Intresserad av att läsa om fler personers berättelser på vår webb? Länk: Personliga berättelser

