Det sprids i våra medier och på sociala medier myter om att EHS/elöverkänslighet är en psykisk sjukdom som kan botas genom kognitiv beteendeterapi (KBT). Att patienten ska träna sig att utsätta sig för strålningskällor så att rädslan för strålning minskar. Något som är helt taget ur luften. Det är dessutom är en stor hälsofara för en person med EHS. Det är viktigt att så snabbt som möjligt minska exponeringen för elektromagnetiska fält för att om möjligt undvika kronisk sjukdom.
I internationella behandlingsprogram för EHS är den primära behandlingsåtgärden efter diagnos att eliminera strålningskällor och att patienten ska vistas i miljöer sanerade från strålning.
Att kognitiv terapi (dvs att ändra patientens sjukdomsuppfattning) kan bota EHS saknar helt stöd i forskning. KBT anges inte heller som behandling i internationellt utarbetade utrednings, diagnos- och behandlingsprogram för EHS. KBT används därför inte heller som primär behandling vid specialistkliniker som behandlar EHS-patienter utanför Sverige.
År 2008 presenterades ett projekt där hälsoproblematik för EHS-patienter och tandvårdsskadade undersöktes. Av de behandlingar som förbättrat hälsan för EHS-patienter var minskad exponering för EMF angivet av merparten (77 %). Minst effekt hade KBT, där 2 % angav att denna behandling varit till viss hjälp. [1]
Objektivt ställda diagnoser vid specialistkliniker i andra länder samt forskningsrapporter visar att EHS inte inkluderas bland funktionella eller psykosomatiska tillstånd. [2]
EHS kategoriseras biologiskt genom låggradig inflammation och en autoimmun respons. Biologiska markörer och avbildning av hjärnan visar att EHS är en objektivt påvisbar somatisk störning. EHS utgör enligt forskningen en del av gruppen kroniska multisystemsjukdomar (CMI), med betoning på att den underliggande orsaken är miljörelaterad. Behandlingsprogrammen för EHS inriktas av den anledningen på behandling av den neurologiska störningen som påvisas genom biomarkörer och avbildningar av hjärnan.
I vissa fall kan naturligtvis även EHS-patienter som är svårt påverkade av sina fysiska symtom, ibland kroniska symtom, få sekundära psykologiska manifestationer som nedstämdhet och depression. Där kan KBT möjligen ha viss positiv effekt för att underlätta att hantera effekterna av de fysiska symtomen. Effekten är som helhet dock mycket marginell.
EHS är en en objektivt identifierad neurologisk störning.
Enligt forskningen bör EHS behandlas som del av gruppen kroniska multisystemsjukdomar med betoning på att den underliggande orsaken är miljörelaterad. Personer med EHS kan få andra diagnoser inom det neurologiska området, t.ex. fibromyalgi, ME/CFS eller MS.
EHS diagnostiseras och behandlas vid specialistkliniker utanför Sverige. Internationella vårdprogram finns.
Vård finns fortfarande inte inte tillgänglig i Sverige.
Referenser
[1] FSI (Forskningsgruppen för Samhälls- och informationsstudier). Undersökning av elöverkänsligas symtom mm och behandling i vården. Rapport nr 6/2007, HET-projektet. https://eloverkanslig.org/wp-content/uploads/2019/09/Slutrapport-HET-projektet.pdf
[2] Belpomme et al. 2022. Why electrohypersensitivity and related symtoms are caused by non-ionizing man-made electromagnetic fields: An overview and medical assessment(sid 4-6) https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0013935122007010?via%3Dihub#bib162
