• Inläggskategori:Nyheter

Vårt yttrande till DIGG handlar i huvudsak om risken för att en långtgående digitalisering av offentlig sektor leder till att personer som inte kan använda digital teknik utestängs från grundläggande samhällstjänster.

Vi menar att utkastet till Sveriges färdplan för EU:s digitala decennium inte tillräckligt tydligt uppfyller kraven i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD. Den centrala invändningen är att färdplanen saknar en uttrycklig garanti för att viktiga offentliga tjänster även fortsättningsvis ska kunna nås på icke-digital väg.

Särskilt lyfter vi följande problem:

  • E-legitimation: Dagens starka beroende av BankID kan utestänga personer som inte kan använda mobiltelefon eller annan elektronisk utrustning. Ett framtida statligt ”Sverige-id” måste därför kompletteras med lösningar som även fungerar utan digital teknik.
  • Icke-digitala alternativ: Målet om att göra alla viktiga offentliga tjänster tillgängliga online får inte innebära att digitala tjänster blir den enda kontaktvägen. Fysiska och analoga alternativ bör garanteras.
  • Särskilt utsatta grupper: Äldre och personer med exempelvis elöverkänslighet, synnedsättning eller kognitiva funktionsnedsättningar kan inte alltid hjälpas av fler appar eller digitala lösningar.
  • AI i offentlig sektor: AI-baserade tjänster riskerar att skapa ytterligare tillgänglighetsproblem om de inte från början utformas för personer med olika funktionsnedsättningar och möjliggör användning via exempelvis ombud eller tolk.

Elöverkänsligas Riksförbund föreslår därför att färdplanen kompletteras med fem konkreta åtgärder: en garanti för icke-digitala alternativ till viktiga offentliga tjänster, ett statligt e-legitimationssystem med analog möjlighet, bindande tillgänglighetskrav för AI, finansiering för att upprätthålla icke-digital service samt systematisk involvering av funktionsrättsorganisationer vid utvecklingen av nya digitala tjänster.

Slutsatsen är att digitalisering kan ge stora fördelar, men att den inte får innebära att människor på grund av funktionsnedsättning förlorar praktisk tillgång till exempelvis vård, ekonomiska rättigheter, social trygghet eller möjligheten att delta i allmänna val.

Läs hela yttrandet nedan: