Frågor & Svar

Här samlar vi vanliga frågor & svar om EHS/elöverkänslighet samt om hur man minskar sin exponering för strålning i vardagen. Hittar du inte svar på din fråga är du varmt välkommen att kontakta oss.

LED-lampor

Varför tål inte elöverkänsliga LED-lampor?

Vanliga glödlampor, halogenlampor och LED-lampor är exempel på lampor som inte använder kvicksilver för att skapa ljus. I lysrör och kompaktlysrör (kallas också lågenergilampor) krävs dock kvicksilver i lysröret för att skapa ljus. Förr kunde det också finnas bly i alla lampor, men genom EU:s RoHS-direktiv är bly förbjudet sedan 1 juli 2006. Före det datumet kunde det finnas bly i den lilla klumpen i botten under gängan på glödlamporna. Många elöverkänsliga tål inte LED-lampor, sannolikt därför att dessa vanligtvis innehåller en elektronisk transformator. Den elektroniska transformatorn släpper fram och stänger av strömmen till lysdioden i LED-lampan. Proceduren kan upprepas upp till 100 000 gånger per sekund och kallas switchning. Varje gång strömmen släpps fram eller stängs av skapas en transient, en mycket kort och spetsig våg av högre eller lägre spänning längs elledningarna. Styrkan på magnetfälten vid den elektroniska transformatorn ändras i samma snabba takt. Transienternas hastiga förlopp ger en större elektromagnetisk påverkan på omgivningen än den vanliga växelströmmens mycket långsammare förändringar. Eftersom transienter fortplantas i de elektriska ledningarna försämras elmiljön över stora områden. I det fallet skiljer sig inte LED-lamporna från lågenergilamporna som också innehåller teknik för switchning. Teoretiskt skulle det vara möjligt att bygga en ”snällare” lampa men det vore inte särskilt praktiskt att bygga en sådan lampa med c:a 50 seriekopplade lysdioder och ett motstånd inklusive en likriktarbrygga som likriktar växelströmmen. Visserligen är lysdioderna dioder som också likriktar strömmen men inte så effektivt samt att man får ett 50 Hz flimmer istället för ett 100 Hz flimmer som med likriktarbrygga. Elektroniska transformatorer finns inte bara i lampor utan i praktiskt taget alla elektroniska prylar som får sin ström från vägguttaget.
Vill du veta mer om detta ämne? Som medlem kan du ringa och prata med våra experter eller få råd och tips från andra medlemmar i vårt rikstäckande nätverk. Är du inte medlem kan du ansöka direkt på hemsidan (du behöver inte vara elöverkänslig för att vara medlem): https://eloverkanslig.org/bli-medlem/

Jag tycker vissa batteridrivna LED-lampor inte känns bra. Kan det vara så?

Ja, det kan det. För att strömmen inte ska rusa igenom lysdioden i en LED-lampa och tömma batteriet på några minuter måste den begränsas. Det kan göras på det snälla sättet med ett motstånd som bara släpper fram så mycket ström som behövs för att lysdioden ska lysa med full styrka. Eller på det elaka sättet med korta strömpulser genom lysdioden, så kallad switchteknik.

Vilket sätt som används kan i viss mån avgöras med priset på LED-lampan. Det snälla sättet är billigast. Det elaka sättet kan störa en radio inställd på långvåg eller mellanvåg (LW, MW eller AM) som hålls intill lampan. Testa. Batteridrivna LEDlampor i stavmodell kan ha ett hölje av aluminium som skärmar av störningarna och lampan kan då bli användbar trots att tekniken inuti är elak. Har man otur kan även en LED-lampa med en snäll konstruktion börja dra ström ryckvis när batteriet inte levererar ström i samma takt som lysdioderna förbrukar den. Då ger även den problem. Det är lysdioder som skapar ljus i en LED-lampa.

Vill du veta mer om detta ämne?

Som medlem kan du ringa och prata med våra experter eller få råd och tips från andra medlemmar i vårt rikstäckande nätverk. Är du inte medlem kan du ansöka direkt på hemsidan (du behöver inte vara elöverkänslig för att vara medlem): https://eloverkanslig.org/bli-medlem/

Vilka sorters lampor är bäst – de gamla glödlamporna, halogen eller LED?

Gamla vanliga glödlampor och halogenlampor fungerar på samma sätt och elektriska och magnetiska fält blir lika. Lysdioderna i LED-lampor kan inte kopplas direkt till vägguttaget och därför har LED-lampor för 230 volt alltid en transformator. Den är vanligtvis elektronisk och LED-lampor för 230 volt ger därför störningsfält som liknar de som fås från lysrör och kompaktlysrör. Halogenlampor för 12 volt, så kallad lågvoltshalogen, ger inte bättre elmiljö än en glödlampa om de drivs med transformator. Lågvoltshalogen kopplad till en ren likspänning, exempelvis från ett bilbatteri, ger vanligtvis mindre försämring av elmiljön än motsvarande lampor drivna med transformator. LED-lampor för 12 volt kan vara bra eller dåliga. De dåliga innehåller elektronik. Glödlampor och LED-lampor behandlades också i teknikfrågan i Ljusglimten 1/2013.

Vill du veta mer om detta ämne?

Som medlem kan du ringa och prata med våra experter eller få råd och tips från andra medlemmar i vårt rikstäckande nätverk. Är du inte medlem kan du ansöka direkt på hemsidan (du behöver inte vara elöverkänslig för att vara medlem): https://eloverkanslig.org/bli-medlem/